eso1209sv — Bildrelease

APEX tittar in i m�rka moln i Oxen

15 februari 2012

I en ny bild fr�?n APEX-teleskopet i Chile framtr�?der ett slingrande str�?k av kosmiskt stoft och gas som �?r �ver tio ljus�?r l�?ngt. I dess inre g�mmer sig nyf�dda stj�?rnor och i kompakta gasmoln h�?ller �?nnu fler stj�?rnor p�? att bildas. Detta �?r ett av de st�?llen d�?r nya stj�?rnor bildas som ligger n�?rmast oss i rymden. Stoftkornen �?r s�? kalla att man m�?ste observera vid v�?gl�?ngder av ungef�?r en millimeter, som man gjort h�?r med med kameran LABOCA p�? APEX, f�r att detektera den svaga str�?lningen.

Molekylmolnet i stj�?rnbilden Oxen (Taurus p�? latin) ligger ungef�?r 450 ljus�?r fr�?n jorden. Bilden visar tv�? avl�?nga delar av molnet som astronomer kallar Barnard 211 och Barnard 213. De �?r d�pta efter Edward Emerson Barnard som i b�rjan av 1900-talet sammanst�?llde en fotografisk atlas �ver vad han kallade �??himlens m�rka markeringar�??. I synligt ljus ser dessa omr�?den ut som m�rka str�?k utan n�?gra stj�?rnor. Barnard h�?vdade korrekt att det var p�? grund av �??skymmande materia i rymden�??.

Idag vet vi att de m�rka str�?ken i sj�?lva verket �?r moln som best�?r av interstell�?r gas och stoft. D�? stoftkornen - sm�? partiklar som liknar finkornig sot och sand - absorberar synligt ljus skyms stj�?rnorna som ligger bakom dem. Just molekylmolnet i Oxen �?r speciellt m�rkt vid synliga v�?gl�?ngder. I andra stj�?rnbildningsomr�?den som Orion (se till exempel eso1103) lyser tunga stj�?rnor upp omgivningen. Stoftkornen i molnen s�?nder ut en svag v�?rmesignal, men de �?r extremt kalla (temperaturen �?r ungef�?r -260 grader Celsius). Ljuset fr�?n dem syns d�?rf�r bara i ljus med v�?gl�?ngd mycket l�?ngre �?n �gat kan se, ungef�?r en millimeter. Omr�?det som str�?lar i LABOCA:s bild �?r m�rkt n�?r man fotograferar i synligt ljus: se bilden eso1209b och j�?mf�relsebilden eso1209ea f�r att se hur.

Dessa gas- och stoftmoln m�? vara i v�?gen f�r astronomerna som vill observera stj�?rnorna bakom dem, men det �?r faktiskt i just dessa moln som nya stj�?rnor f�ds. N�?r molnen kollapsar under sin egen tyngd spricker de upp i mindre � bitar. I molnens m�rka k�?rnor kan gasens t�?thet och temperatur bli tillr�?ckligt h�ga f�r att fusionsreaktioner kan starta: en ny stj�?rna �?r f�dd. N�?r en stj�?rna f�ds omges den av en kokong av stoft som hindrar det synliga ljuset fr�?n att komma ut. D�?rf�r �?r observationer vid millimeterv�?gl�?ngder n�dv�?ndiga f�r forskare som vill f�rst�? stj�?rnornas f�delse.

Str�?ket ovan till h�ger i bilden kallas Barnard 211, medan den nedre v�?nstra delen kallas Barnard 213. I brandgult visas observationerna gjorda i millimeterv�?gor med kameran LABOCA p�? APEX, som �?r k�?nslig f�r den svaga v�?rmesstr�?lningen fr�?n stoftpartiklarna. LABOCA-bilden har kombinerats med en bild av omr�?det tagen i synligt ljus som visar en rik fond av stj�?rnor. Den ljusstarka stj�?rnan ovanf�r det kalla molnstr�?ket kallas �� (phi) Tauri, medan stj�?rnan till v�?nster i bilden har beteckningen HD 27482. B�?da dessa stj�?rnor ligger betydligt n�?rmare oss �?n molekylmolnet.

Tidigare observationer har visat att Barnard 213 redan har fragmenterat och bildat m�rka k�?rnor som snart ska bli stj�?rnor. De pekas ut av de knutarna av lysande stoft i LABOCA-bilden. Barnard 211 har inte kommit lika l�?ngt i sin utveckling. Molnet h�?ller �?nnu p�? att fragmentera men i framtiden kommer stj�?rnor att bildas �?ven h�?r. Det h�?r omr�?det �?r d�?rf�r en utm�?rkt plats f�r astronomer att studera den roll som Barnards m�rka markeringar spelar i stj�?rnornas livscykel.

Observationerna gjordes av ett forskarteam lett av Alvaro Hacar vid Spaniens Nationella astronomiska observatoriet-IGN, i Madrid. Kameran LABOCA sitter p�? 12-meters teleskopet APEX, som finns p�? p�? 5000 meters h�jd p�? Chajnantorplat�?n i de chilenska Anderna. APEX �?r en v�?gvisare f�r n�?sta generations teleskop f�r submillimeterljus: det snart f�?rdigbyggda observatoriet ALMA, Atacama Large Millimeter/submillimeter Array, drivs p�? samma bergsplat�?.

Mer information

APEX �?r ett samarbetsprojekt mellan Max Planck Institut f�?r Radioastronomie (MPIfR), Onsala rymdobservatorium och ESO. ESO ansvarar f�r driften.

ALMA �?r en internationell anl�?ggning f�r astronomi och �?r ett samarbete mellan Europa, Nordamerika och Ostasien i samverkan med Chile. Bygget och driften av ALMA leds f�r Europas del av ESO, f�r Japan av Nationella astronomiska observatoriet i Japan (NAOJ) och f�r Nordamerika av National Radio Astronomy Observatory (NRAO). Joint ALMA Observatory (JAO) st�?r f�r gemensam ledning och gemensam organisation f�r bygget, drifts�?ttning och drift av ALMA.

�:r 2012 �?r det 50 �?r sedan Europeiska sydobservatoriet (ESO) grundades. ESO �?r Europas fr�?msta samarbetsorgan f�r astronomisk forskning och v�?rldens mest produktiva astronomiska observatorium. Det st�ds av 15 l�?nder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederl�?nderna, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och �-sterrike. ESO:s ambiti�sa verksamhet r�r design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanl�?ggningar som g�r det m�jligt f�r astronomer att g�ra banbrytande vetenskapliga uppt�?ckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att fr�?mja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, v�?rldens mest avancerade observatorium f�r synligt ljus, och tv�? kartl�?ggningsteleskop: VISTA, som observerar infrar�tt ljus och �?r v�?rldens st�rsta kartl�?ggningsteleskop, samt VST, det st�rsta teleskopet som konstruerats f�r att kartl�?gga himlavalvet i synligt ljus. ESO bidrar dessutom till ALMA, ett revolutionerande astronomiskt teleskop och v�?rldens hittills st�rsta astronomiska projekt. ESO planerar f�r n�?rvarande bygget av ett europeiskt extremt stort teleskop i 40-metersklass f�r synligt och infrar�tt ljus, E-ELT. Det kommer att bli �??v�?rldens st�rsta �ga mot himlen�??.

L�?nkar

Kontakter

Robert Cumming, kontaktperson f�r ESO:s ut�?triktade verksamhet i Sverige
Onsala rymdobservatorium
Sverige
Tel: 031 772 5500
Mobil: 070 493 3114
E-post: robert.cumming@chalmers.se

Alvaro Hacar Gonz�?lez
Observatorio Astron�?mico Nacional (OAN-IGN)
Madrid, Spain
Tel: +34 915270107 ext 326
E-post: a.hacar@oan.es

Mario Tafalla
Observatorio Astron�?mico Nacional (OAN-IGN)
Madrid, Spain
Tel: +34 915270107 ext 337
E-post: m.tafalla@oan.es

Douglas Pierce-Price
ESO ALMA/APEX Public Information Officer
Garching, Germany
Tel: +49 89 3200 6759
E-post: dpiercep@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta �?r den �versatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1209, som tagits fram inom ramarna f�r ESON, ett n�?tverk av medarbetare i ESO:s medlemsl�?nder som fungerar som lokala kontaktpersoner f�r media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra h�?ndelser. ESON:s kontaktperson i Sverige �?r Robert Cumming.

Anv�?ndningsregler f�r bilder och videor
Are you a journalist? Subscribe to the ESO Media Newsletter in your language.